EU:s kommande reglering av artificiell intelligens förväntas träda i kraft innan sommaren. Ett väsentligt steg på denna väg togs den 13 mars 2024 när EU-parlamentet röstade igenom förslaget med 523 röster för, 46 emot och 49 nedlagda röster. I och med detta har vi världens första bindande lag om artificiell intelligens, för att minska riskerna, skapa möjligheter, bekämpa diskriminering och förbättra transparensen. Den föreslagna AI-förordningen bygger på en riskbaserad struktur, vilket innebär att AI-system kommer att kategoriseras och regleras olika beroende på den risk de utgör. Vissa AI-system kommer att förbjudas helt medan andra kommer att omfattas av högre eller lägre krav. EU har med AI Act delat in AI-tekniken och dess användning i följande fyra riskkategorier: oacceptabel, hög, begränsad samt minimal.

AI-system som bedöms utgöra en oacceptabel risk för medborgarna kommer att förbjudas. Detta inkluderar förbud mot användning av ansiktsigenkänning i offentliga miljöer (med vissa undantag för brottsbekämpande ändamål), system som syftar till att manipulera eller vilseleda människors beteenden eller känslor, samt social poängsättning. AI-system som anses medföra en hög risk kommer att behöva uppfylla stränga krav innan de får sättas på marknaden. Exempel på sådana högrisk-AI:n inkluderar system som används inom kritiska sektorer såsom arbetsliv och utbildning, kritisk infrastruktur, kreditprövning samt biometrisk identifiering och kategorisering av individer. För AI-system inom dessa sektorer krävs noggrann granskning och certifiering för att säkerställa säkerhet och för att undvika kränkningar av grundläggande rättigheter. Några av de krav som måste uppfyllas inkluderar nyttjande av riskhanteringssystem, teknisk dokumentation, mänsklig översyn och transparens- och informationskrav.

Med tanke på den snabba utvecklingen inom generativ AI och grundmodeller, som exempelvis Chat GPT bygger på, införs specifika regler i AI-förordningen. Dessa regler ska omfatta grundmodeller som är tränade på stora datamängder och kan utföra många olika uppgifter. Dessa modeller kommer att omfattas av olika skyldigheter beroende på de risker de anses medföra för samhället.

För AI-system med lägre risknivå, såsom virtuella assistenter, chattbottar och deepfakes, kommer krav på transparens att gälla. Detta innebär att användare ska informeras om när de interagerar med en AI och möts av AI-genererat innehåll.

Leverantörerna av AI-system, såsom utvecklare och de som sätter systemen på marknaden inom EU, kommer att bära det största ansvaret enligt AI-förordningen. Även organisationer som använder AI-system kommer att ha ansvar för sin användning genom att upprätthålla mänsklig översyn och behålla AI-systemets loggar. De aktörer som märker ett AI-system med sitt varumärke, genomgår stora förändringar på systemet eller ändrar hur det används kan bli ansvariga på samma sätt som leverantörer av högrisk-AI.

Sanktionerna för överträdelser av AI-förordningen kommer att följa en modell liknande GDPR och kan uppgå till maximalt 35 miljoner euro eller 7 % av koncernens globala årsomsättning (beroende på vilket belopp som är högst).

Även om AI-förordningen förväntas träda i kraft till sommaren börjar den enligt nuvarande plan gälla i etapper från senhösten 2024 till våren 2027. Reglerna för högrisk-AI kommer att börja gälla först våren 2026, men det är rekommenderat att börja förbereda sig och undersöka hur den egna organisationen kommer att påverkas av regelverket redan nu.

Artificiell intelligens (AI)och Machine Learning (ML)är två begrepp som har hajpats ett tag nu. Ofta talas det om vad tekniken kommer att kunna användas till i framtiden, men faktum är att det redan finns en mängd användningsområden. Nedan presenterar vi fem sätt som du redan idag kan utnyttja AI och maskininlärning för att utveckla och effektivisera din affär men först benar vi ut begreppen.

Artificiell Intelligens, Machine Learning och Algoritmer är termer som ofta används inom teknikvärlden men det är viktigt att förstå skillnaderna mellan dem.

Algoritmer: Algoritmer är instruktioner eller regler som en dator kan följa för att lösa ett problem eller utföra en uppgift. De är grunden för både Machine Learning och Artificiell Intelligens.

Machine Learning: Machine Learning är en gren av AI som handlar om att lära datorer att utföra uppgifter utan att de är explicit programmerade att göra det. Istället använder de algoritmer och statistik för att hitta mönster och dra slutsatser från data.

Artificiell Intelligens: AI går ett steg längre än Machine Learning. Det handlar om att skapa datorprogram som kan tänka, lära och fatta beslut på ett sätt som liknar mänsklig intelligens. Det inkluderar olika tekniker som Machine Learning men kan också innefatta logiskt resonemang och naturlig språkbehandling.

 

 

Dra nytta av AI i vardagen

Att använda AI i vardagen behöver inte vara komplicerat med modern AI-teknik kan både stora och små företag utnyttja sina resurser effektivare, utöka sitt kunderbjudande och få ett försprång mot konkurrenterna.

Här följer några enkla tips:

1. Innehållsoptimering

Att använda AI för att optimera innehåll för olika plattformar är en utmärkt uppgift för AI. Genom att analysera data kan du låta AI föreslå förbättringar i kvalitet och struktur, val av bilder och bästa tidpunkter för publicering för att säkerställa ett tydligt syfte och riktning för att skapa och förfina innehåll.

2. Skapa smartare arbetsflöden

AI kan också användas för att skapa smartare arbetsflöden och gör det möjligt för företag att optimera sina processer i en strävan efter ständiga förbättringar. När arbetsflöden automatiseras följer det valda programvaruverktyget rutiner med hjälp av regelbaserade algoritmer som gör det möjligt att programmera vardagliga uppgifter.

3. Få hjälp med att analysera data

AI kan hjälpa företag bearbeta och tolka stora mängder information och komplex data.

I många situationer kan AI också användas för att fatta snabba men också kvalificerade beslut som baseras på tillgänglig information.

4. Effektivisera köpresan

Många kunder som besöker ditt företags webbplats försvinner utan att lämna sin e-postadress eller på annat sätt visa intresse. Det kan bero på att de fastnar någonstans på sidan, eller helt enkelt behöver mer information för att gå vidare. AI kan analysera användarbeteende och föreslå den optimala tidpunkten att kontakta dem igen (så kallad retargeting) och vilken information de behöver för att ta sig vidare i ”köpresan”.

5. Minimera spill och resursslöseri

Alla företag har mycket att vinna på att se över resursanvändning, uppvärmning och resor och det här är en utmärkt uppgift för AI.